I avhandlingen "Lena lär lyda" analyserar Helena Båtshake hur man uttalat sig om fostran och disciplinering i den pedagogiska fackpressen och några av skolans läroböcker mellan åren 1947-1956.

I en skolklass finns idag erfarenheter från olika kulturer. Ska var och en välja sin egen historia eller ska alla lära sig en gemensam berättelse? Det är en av de frågor som Kenneth Nordgren diskuterar i sin avhandling "Vems är historien?".

Skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett specialiserat språk är att den senare är mer abstrakt. Agnes Edling visar i studien "Abstraction and authority in textbooks" hur viktigt det är för elever att kunna behärska olika nivåer av abstraktion.

Agneta Boström undersöker i avhandlingen "Sharing lived experience" hur lärare och elevers berättelser ökar förståelsen för ämnet kemi. Studien visar att lärare använder sig av såväl egna upplevelser som andras för att göra kemiämnet mer meningsfullt.

Läsning av skönlitteratur i gymnasiet inbjuder eleverna till att reflektera över etiska och existentiella frågor och det är i dialogen med andra som förståelse och nya föreställningar kan skapas. Det visar Birgitta Bommarcos avhandling Texter i dialog

Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel för att fungera positivt. Det visar Lena Almqvists avhandling "Childrens health and developmental delay".

I avhandlingen "Skolbarnets fostran" undersöker Jonas Qvarsebo den konflikt som uppstod när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Vad var upprinnelsen och vilken följd fick konflikten i relation till skolans fostransuppdran?

Barn som lär sig uttrycker sig på olika sätt - inte bara med språket utan också med andra kommunikationsformer. I studien "Kommunikativa resurser för lärande" har Mia Heikkilä undersökt hur barn kommunicerar i förskolan, förskoleklass och första klass.

Gunilla Höjlund har studerat hur barn och ungdomar lär sig ett yrke i primärskolan och i företag inom den informella ekonomin i Tanzania. Hur organiseras lärandet till ett yrke i de två miljöerna och hur kan man beskriva sambandet mellan dem?

Bra kontakt med lärare och klasskamrater och en känsla av självständighet är tre avgörande faktorer för att barn med funktionshinder ska få en så bra skolgång som möjligt. Det visar Lilly Eriksson i sin avhandling "Delaktighet och funktionshinder".

I avhandlingen "Universitetet - en lärande organisation?" undersöker Ingela Strandli Portfelt kraven på att universiteten bör bli en lärande organisation. Resultat visar att universitetets inre liv inte motsvarar modellen av en lärande organisation.

Vad är bildens funktion i läs- och skrivlärande och undervisning? Behövs bilder och om så, till vad, och varför? Det är frågor som Carin Jonsson undersöker i avhandlingen "Läsningens och skrivandets bilder".