Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Charlotte Öhman har i sin avhandling undersökt vårdnadshavares delaktighet i förskolan.

Linda Febring har forskat om arbetsintegrerat lärande (AIL) bland vuxna migranter.

Elna Sivhed har i sin avhandling undersökt lärares kunskapsutveckling inom ramen den statliga satsningen Utbildning, Lärande och Forskning (ULF) i samverkan mellan skola och akademi.

Hur används landskapet, stad och land, i undervisning och lärande? Det är en av frågorna som Anders Szczepanski undersöker i sin avhandling om utomhuspedagogik.

Sara Quarles van Ufford har forskat om barns tillgång till samhälleligt skydd och stöd i ärenden som rör fysiskt och sexuellt våld.

Linnea Urberg har forskat om elevers motstånd till hållbar utveckling samt identifierat konstruktiva strategier för att möta detta motstånd.

Har skolans digitalisering förändrat svenska specialpedagogers/speciallärares arbete, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Marin Holmgren undersöker i sin avhandling.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Jonas Johansson har bland annat undersökt vad som präglar fritidspersonalen syn på barns fysiska aktivitet.

Sara Hoy vill med sin avhandling bidra med ny forskning om hur man kan främja fysisk aktivitet i skolmiljöer.