Caroline Önnebro har bland annat undersökt vilken betydelse social bakgrund har för gymnasieelevers val av utbildning och vägen mot högre studier.

Anneli Marceteau har forskat om hur förutsättningar för social och pedagogisk integration formas i vardagliga praktiker vid en kulturellt mångfaldig högstadieskola.

Vilka dialektdrag använder gymnasieelever i olika delar av skolmiljön? Det är en av frågorna som Denny Jansson undersöker i sin avhandling.

Sofia Levin vill med sin forskning öka förståelsen för idrottsskador hos elever på innebandygymnasier.

Naturvetenskapsundervisningen skulle gynnas av att rikta mer uppmärksamhet inte bara mot innehållet, utan också mot hur det innehållet uttrycks. Det visar Hanna Wanselin i sin avhandling.

Hur kan studievägledning för unga migranter förstås när den sammanflätas med migrationspolitik? Det är en av frågorna som Jonna Linde undersöker i sin avhandling.

Kardelen Azra Ateş har bland annat forskat om blivande naturvetenskapslärares perspektiv på scientific literacy.

Michael Johnson vill med sin forskning visa hur skolor kan utveckla en långsiktig förmåga att skapa värde genom tillit, samarbete och lyhördhet.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Hanna Knutson har forskat om matematiskt yrkeskunnande inom en bygg- och anläggningsrelaterad utbildningskontext.

Zahra Hasani Yourdshahi har undersökt I vilken utsträckning undervisningskvalitet, lärarkaraktäristika och elevers motivationsrelaterade föreställningar formar prestationer i naturvetenskap i årskurs 8.

Martin Nyman har undersökt låg- och mellanstadieelevers drivkrafter för matematiskt lärande.