Jörgen Tholin har i sin avhandling Att kunna klara sig i ökänd natur undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Avhandlingen visar att betygssystemet inte ger förutsättningar för att kunna sätta likvärdiga betyg i åttan.

Ronny Lindeborg har i avhandlingen "Örats skolning" analyserat Radiokonservatoriet, det i Sverige hittills största enskilda musikutbildningsprojektet, ur en utbildningsmässig synvinkel.

I sitt avhandling studerar Asta Cekaite förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Studien visar på olika aspekter av informellt lärande i klassrumet: bland annat fungerar barnens spontana språklekar som egenitierade "språklektioner".

Idag har eleverna i år sex mer positiv attityd till skolan än de hade i slutet av 1970-talet. Samtidigt har svenska elevers resultat blivit sämre under senare år. Mary-Anne Holfve-Sabel har i sin avhandling undersökt klassrumsmiljöer i 78 skolklasser.

I avhandlingen "Entering higher education" visar Caroline Berggren att de alternativa antagningssätt som inrättats för att jämna ut klasskillnaderna inom högskolan inte fungerar, eftersom de framförallt används av män från övre medelklass.

Andreas Ryve har i avhandlingen "Approaching Mathematical Discourse" undersökt hur begreppsförståelse och problemlösning kan bli en naturlig del av matematikundervisningen, och därigenom också en del av lärarstudenternas matematiska kunskapsbildning.

Att pojkar behöver manliga förebilder är en vanlig uppfattning. Helena Johansson granskar och dekonstruerar föreställningen om brist på manliga förebilder i sin avhandling. Varför behövs de? Och vad menas egentligen med "manliga"?

Lena Swalanders avhandling "Reading achievement" handlar om att försöka finna förklaringsmodeller för läsförståelse. Hon har undersökt hur förutsättningar i hemmet, självreglering, akademisk självbild och målorientering påverkar läsförmågan hos ungdomar.

Det är titeln på Maria Bjerneby Hälls avhandling, där hon analyserar argument för matematik i grundskolan, både i styrdokumenten och från undervisande lärare. Studien undersöker bland annat lärarnas beskrivning av skolmatematikens villkor.

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Hur såg den ideologiska maktstrukturen ut på 1600- och 1700-talet? Tobias Wirén undersöker i "Ideologins apparatur" varför och hur sociala konstruktioner och ideologiska maktstrukturer reproduceras - vilken roll har kyrkan respektive skolan haft?

I doktorsavhandlingen "Studying the views of preservice teachers on the concept of function" har Örjan Hansson studerat lärarstudenters syn på funktionsbegreppet under de avslutande matematikkurserna på ett lärarprogram i matematik och naturvetenskap.