Det är fokus i Ola Holmströms avhandling "School policy, School development arena and Social processes. A study of a high school in crisis." Kommunens och rektorns stora visioner för verksamheten avslutas med att en samstämmig lärargrupp avsätter rektorn.

Lärande sker många gånger genom skrivande, men trots det diskuteras språket i skriftliga uppgifter ganska sällan i skolan. Jenny Folkeryd tar sig an den språkliga och pedagogiska dimensionen av elevers skrivande i "Writing with an attitude".

Vilket professionskunnande ska blivande lärare ha möjlighet att utveckla under sin utbildning? Den frågan undersöker Marie Jedemark i avhandlingen "Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker".

Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande. Men hur undervisar lärare kring det i praktiken? Deras berättelser står i fokus i Inger Björneloos avhandling "Innebörder av hållbar utveckling".

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.

Sannolikhet är något vi stöter på dagligen, och en viktig del av matematikundervisningen. Per Nilsson analyserar i avhandlingen "Exploring probabilistic reasoning" hur ungdomars uppfattningar om sannolikhet kommer till uttryck i interaktiva situationer.

Hur ska man ta till vara på studenternas egna erfarenheter - och hur ska man möjliggöra ett samtal kring naturvetenskapliga fenomen som leder till meningsfullt lärande för studenten? Det undersöker Margareta Enghag i sin avhandling.

Elisabeth Cederwald har i avhandlingen "Reflektion och självinsikt" studerat hur en barnomsorgs- och skolenhet omorganiserade sig och började arbeta med kommunikativ pedagogik. Ett av motiven med detta är att synliggöra den tysta kompetens som finns.

Benskörhet är ett gissel som drabbar många äldre, men det kan förebyggas med mycket rörelse i unga år. Det visar Christian Lindéns avhandling "Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective".

Vilken nytta har egentligen grammatikundervisningen i skolan? Christine Fredriksson har följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever och visar att eleverna sällan förstår funktionen av en ny böjningsform direkt.

I avhandlingen "Lära och leka med flera språk" studerar Polly Björk-Willén barns sociala samspel med varandra och med vuxna i en flerspråkig förskola. Studien visar bland annat hur barnen använder andra resurser än språk för att åstadkomma deltagande.

I avhandlingen " Skolan och den politiska offentligheten - öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utfrån försöket utan timplan" undersöker Martin Kristiansson förhållandet mellan skolpolitik och skolpraktik.