I avhandlingen "Agents of change and policies of scale" undersöker Ron Mahieu introducerandet av företagsamhet och entreprenörskap i skolan på regional nivå. Studien visar att lokala aktörer har fått mer inflytande över skolans utveckling.

I avhandlingen "Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling" undersöker Helena Hallerström bland annat hur verksamma rektorer tänker och vilka handlingsstrategier som skapas för att påverka den pedagogiska praktikens förändring och utveckling.

Katarina Gustafson visar i sin avhandling "Vi och dom i skola och stadsdel" att valet av skola inte i första hand är en konsekvens av en redan segregerad förort, utan något som används av barn och vuxna för att skapa sociala och rumsliga gränser.

Ett av huvudsyftena med nationella prov är att stödja en likvärdig betygssättning. I avhandlingen Lika chanser på gymnasiet? undersöker Helena Korp hur de nationella proven används som stöd vid betygssättning.

Kirsti Hemmi har i studien "Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice" undersökt bevis i matematiken och i matematikundervisningen. Bland annat studerar hon hur studenterna upplever bevis i olika skeden av sina studier.

Hur formar grundskollärare tillsammans olika aspekter av sin yrkesidentitet? Hur ser de på etiska frågor och på sitt fostrande uppdrag? Det är frågor som Sara Irisdotter undersöker i avhandlingen "Mellan tradition, demokrati och marknad"

Jörgen Tholin har i sin avhandling Att kunna klara sig i ökänd natur undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Avhandlingen visar att betygssystemet inte ger förutsättningar för att kunna sätta likvärdiga betyg i åttan.

Ronny Lindeborg har i avhandlingen "Örats skolning" analyserat Radiokonservatoriet, det i Sverige hittills största enskilda musikutbildningsprojektet, ur en utbildningsmässig synvinkel.

I sitt avhandling studerar Asta Cekaite förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Studien visar på olika aspekter av informellt lärande i klassrumet: bland annat fungerar barnens spontana språklekar som egenitierade "språklektioner".

Idag har eleverna i år sex mer positiv attityd till skolan än de hade i slutet av 1970-talet. Samtidigt har svenska elevers resultat blivit sämre under senare år. Mary-Anne Holfve-Sabel har i sin avhandling undersökt klassrumsmiljöer i 78 skolklasser.

I avhandlingen "Entering higher education" visar Caroline Berggren att de alternativa antagningssätt som inrättats för att jämna ut klasskillnaderna inom högskolan inte fungerar, eftersom de framförallt används av män från övre medelklass.

Andreas Ryve har i avhandlingen "Approaching Mathematical Discourse" undersökt hur begreppsförståelse och problemlösning kan bli en naturlig del av matematikundervisningen, och därigenom också en del av lärarstudenternas matematiska kunskapsbildning.