Ett av huvudsyftena med nationella prov är att stödja en likvärdig betygssättning. I avhandlingen Lika chanser på gymnasiet? undersöker Helena Korp hur de nationella proven används som stöd vid betygssättning.

Kirsti Hemmi har i studien "Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice" undersökt bevis i matematiken och i matematikundervisningen. Bland annat studerar hon hur studenterna upplever bevis i olika skeden av sina studier.

Hur formar grundskollärare tillsammans olika aspekter av sin yrkesidentitet? Hur ser de på etiska frågor och på sitt fostrande uppdrag? Det är frågor som Sara Irisdotter undersöker i avhandlingen "Mellan tradition, demokrati och marknad"

Jörgen Tholin har i sin avhandling Att kunna klara sig i ökänd natur undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Avhandlingen visar att betygssystemet inte ger förutsättningar för att kunna sätta likvärdiga betyg i åttan.

Ronny Lindeborg har i avhandlingen "Örats skolning" analyserat Radiokonservatoriet, det i Sverige hittills största enskilda musikutbildningsprojektet, ur en utbildningsmässig synvinkel.

I sitt avhandling studerar Asta Cekaite förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Studien visar på olika aspekter av informellt lärande i klassrumet: bland annat fungerar barnens spontana språklekar som egenitierade "språklektioner".

Idag har eleverna i år sex mer positiv attityd till skolan än de hade i slutet av 1970-talet. Samtidigt har svenska elevers resultat blivit sämre under senare år. Mary-Anne Holfve-Sabel har i sin avhandling undersökt klassrumsmiljöer i 78 skolklasser.

I avhandlingen "Entering higher education" visar Caroline Berggren att de alternativa antagningssätt som inrättats för att jämna ut klasskillnaderna inom högskolan inte fungerar, eftersom de framförallt används av män från övre medelklass.

Andreas Ryve har i avhandlingen "Approaching Mathematical Discourse" undersökt hur begreppsförståelse och problemlösning kan bli en naturlig del av matematikundervisningen, och därigenom också en del av lärarstudenternas matematiska kunskapsbildning.

Att pojkar behöver manliga förebilder är en vanlig uppfattning. Helena Johansson granskar och dekonstruerar föreställningen om brist på manliga förebilder i sin avhandling. Varför behövs de? Och vad menas egentligen med "manliga"?

Lena Swalanders avhandling "Reading achievement" handlar om att försöka finna förklaringsmodeller för läsförståelse. Hon har undersökt hur förutsättningar i hemmet, självreglering, akademisk självbild och målorientering påverkar läsförmågan hos ungdomar.

Det är titeln på Maria Bjerneby Hälls avhandling, där hon analyserar argument för matematik i grundskolan, både i styrdokumenten och från undervisande lärare. Studien undersöker bland annat lärarnas beskrivning av skolmatematikens villkor.