I pedagogiska praktiker är få fenomen så genomgripande som kommunikation. Trots det gör vi problematiska antaganden om den. I "Kommunikativ naturalism" belyser Niclas Rönnström den språkliga kommunikationens dimensioner av mening, handling och giltighet.

Det är titeln på Åsa Söderströms avhandling, där hon har och analyserat elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete, och hur denna relaterar till en mer övergripande skol- och samhällsideologi.

Det har Marianne Lundgren undersökt i avhandlingen "Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som kategoriseringsarena". Studien fokuserar på hur elevers avvikande beteende tolkas och hanteras i den pedagogiska verksamheten.

I avhandlingen "Från kvalitetsidé till kvalitetsregim" undersöker Hans Nytell utvecklingen av kvalitetsidén och hur staten styr skolan. Studien visar att i början på 2000-talet har dén om kvalitet kommit att bli en dominerande regim.

I avhandlingen "Dokumenterat utanförskap" studera Gunilla Ingestad stödåtgärder för elever med skolsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka skolans bedömning av elevers skolsvårigheter i ett längre perspektiv.

Christian Lundahls avhandling "Viljan att veta vad andra vet" handlar om den historiska produktionen av kunskap om elevernas kunskaper. Studien tar bland annat upp konflikter mellan policy-dokument samt den interna och externa bedömningen.

Mening är något som byggs tillsammans av två kommunikationsparter. Det menar Cecilia Olsson, som i avhandlingen "The kaleidoscope of communication" studerat kommunikation mellan barn med flera grava funktionshinder och med personer i dess närhet.

Vilka föreställningar har ungdomar om demokrati, och vilken syn på demokrati är det som skolan överför till sina elever? Det är frågor som Cecilia Eriksson söker svaret på i avhandlingen "Det borde vara att folket bestämmer".

I avhandlingen "Lena lär lyda" analyserar Helena Båtshake hur man uttalat sig om fostran och disciplinering i den pedagogiska fackpressen och några av skolans läroböcker mellan åren 1947-1956.

I en skolklass finns idag erfarenheter från olika kulturer. Ska var och en välja sin egen historia eller ska alla lära sig en gemensam berättelse? Det är en av de frågor som Kenneth Nordgren diskuterar i sin avhandling "Vems är historien?".

Skillnaden mellan ett vardagsspråk och ett specialiserat språk är att den senare är mer abstrakt. Agnes Edling visar i studien "Abstraction and authority in textbooks" hur viktigt det är för elever att kunna behärska olika nivåer av abstraktion.

Agneta Boström undersöker i avhandlingen "Sharing lived experience" hur lärare och elevers berättelser ökar förståelsen för ämnet kemi. Studien visar att lärare använder sig av såväl egna upplevelser som andras för att göra kemiämnet mer meningsfullt.