Barns läs- och skrivfärdigheter grundläggs redan i förskolan. Det visar Karin Gustafssons och Elisabeth Mellgrens avhandling "Barns skriftspråkande att bli en skrivande och läsande person".

Tore Otterup har i "Jag känner mej begåvad bara" undersökt vad flerspråkigheten har för betydelse för invandrarungdomar.  

Åsa Bäckströms avhandling "Spår" handlar om vad man lär sig när man åker bräda, förutom just själva brädåkande, och hur detta lärande går till.

Kristina Gustafsson har följt etablerandet av en muslimsk friskola. Hur såg villkoren ut för de muslimska föräldrarnas engagemang? Vilka politiska konsekvenser medförde den muslimska skolan? Hur fungerar en muslimsk friskola i praktiken?

45 procent av alla svenska ettåringar och 86 procent av tvååringarna går idag i förskola. Elin Michélsen är psykolog och har studerat vad de egentligen gör där, när de leker fritt.

- Vad som avgjorde om en klassrumsepisod upplevdes som ett misslyckande eller en framgång för eleverna hade alltid med relationen till läraren att göra, säger Carina Henriksson. De klassrumsepisoder hon syftar på är sådana som hon studerat i avhandlingen ”Living Away from Blessings.

Att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, fem år efter införandet, fungerar otillfredsställande, konstaterar Bengt Selghed i sin avhandling "Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen."

Amerikanska föräldrar skickar upp barnet på rummet eller drar in lördagsgodiset, de svenska beordrar, skäller eller tjatar. Om vem som är en bra förälder handlar Göran Jutengrens avhandling "Dealing with intergenerational disagreements".

Lena Boström blir den första som får försvara sin avhandling i forskarskolan som HLK driver tillsammans med Helsingfors universitet. Titeln är "Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik."

Miljön kring förskolor och skolor har blivit allt viktigare för många barns utomhuslek i vardagen. Om den är intressant utformad uppstår det förlopp där det stundtals framstår som om det är landskapet som leker med barnen, skriver Fredrika Mårtensson i sin avhandling vid SLU.

Varför lär sig inte svenska skolelever matematik som de ska, trots en mängd olika satsningar på saken under 30 års tid? Det är den fråga som ledde fram till att Madeleine Löwing började forska, och till att hon skrev avhandlingen ”Matematikundervisningens konkreta gestaltning.

Peter Nyström har ägnat sig åt prov och bedömningar i skolans värld i över tio år. 2004 lades hans doktorsavhandling ”Rätt mätt på prov” fram vid Umeå universitet.