Vad är bildens funktion i läs- och skrivlärande och undervisning? Behövs bilder och om så, till vad, och varför? Det är frågor som Carin Jonsson undersöker i avhandlingen "Läsningens och skrivandets bilder".

Relationerna mellan föräldrar och skola skapas kontinuerligt i vardagen och påverkas av många olika faktorer, bland annat föräldrars sociala positioner. Det visar Marie Karlsson i avhandlingen "Föräldraidentiteter i livsberättelser ".

I avhandlingen "Bara man ser til barnets bästa" studerar Gunbritt Tornberg hur lärare ser på, och förstår, uppdraget att möta och behandla alla barn på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund.

Resultatet från Johannes Lunneblads avhandling Förskolan och mångfalden visar att pedagoger har svårigheter att använda samhällets kulturella mångfald som en resurs i arbetet.

Ingrid Nilsson har genom intervjuer med grundskolllärare undersökt deras tankar om kompetensutveckling. Studien visar att det inte finns någon synlig generell gemensam yrkeskunskap: lärarna tycks i sina svar utgå från sitt egna personliga relevanssystem.

Hur ser studenters matematiska resonemang ut när de löser uppgifter i skriftliga matteprov? Jesper Boesen har i sin avhandling jämför nationella prov med lärares egna, och kommit fram till att de nationella proven kräver ett mer kreativt resonemang.

Jan Håkansson undersöker i avhandlingen "Lärande mellan policy och praktik" vilken betydelse skolreformer har haft för skolans och lärarprofessionens utveckling. Hur ser relationen mellan policy och praktik ut?

I avhandlingen "Agents of change and policies of scale" undersöker Ron Mahieu introducerandet av företagsamhet och entreprenörskap i skolan på regional nivå. Studien visar att lokala aktörer har fått mer inflytande över skolans utveckling.

I avhandlingen "Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling" undersöker Helena Hallerström bland annat hur verksamma rektorer tänker och vilka handlingsstrategier som skapas för att påverka den pedagogiska praktikens förändring och utveckling.

Katarina Gustafson visar i sin avhandling "Vi och dom i skola och stadsdel" att valet av skola inte i första hand är en konsekvens av en redan segregerad förort, utan något som används av barn och vuxna för att skapa sociala och rumsliga gränser.

Ett av huvudsyftena med nationella prov är att stödja en likvärdig betygssättning. I avhandlingen Lika chanser på gymnasiet? undersöker Helena Korp hur de nationella proven används som stöd vid betygssättning.

Kirsti Hemmi har i studien "Approaching Proof in a Community of Mathematical Practice" undersökt bevis i matematiken och i matematikundervisningen. Bland annat studerar hon hur studenterna upplever bevis i olika skeden av sina studier.