I avhandlingen "Skolbarnets fostran" undersöker Jonas Qvarsebo den konflikt som uppstod när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Vad var upprinnelsen och vilken följd fick konflikten i relation till skolans fostransuppdran?

Barn som lär sig uttrycker sig på olika sätt - inte bara med språket utan också med andra kommunikationsformer. I studien "Kommunikativa resurser för lärande" har Mia Heikkilä undersökt hur barn kommunicerar i förskolan, förskoleklass och första klass.

Gunilla Höjlund har studerat hur barn och ungdomar lär sig ett yrke i primärskolan och i företag inom den informella ekonomin i Tanzania. Hur organiseras lärandet till ett yrke i de två miljöerna och hur kan man beskriva sambandet mellan dem?

Bra kontakt med lärare och klasskamrater och en känsla av självständighet är tre avgörande faktorer för att barn med funktionshinder ska få en så bra skolgång som möjligt. Det visar Lilly Eriksson i sin avhandling "Delaktighet och funktionshinder".

I avhandlingen "Universitetet - en lärande organisation?" undersöker Ingela Strandli Portfelt kraven på att universiteten bör bli en lärande organisation. Resultat visar att universitetets inre liv inte motsvarar modellen av en lärande organisation.

Vad är bildens funktion i läs- och skrivlärande och undervisning? Behövs bilder och om så, till vad, och varför? Det är frågor som Carin Jonsson undersöker i avhandlingen "Läsningens och skrivandets bilder".

Relationerna mellan föräldrar och skola skapas kontinuerligt i vardagen och påverkas av många olika faktorer, bland annat föräldrars sociala positioner. Det visar Marie Karlsson i avhandlingen "Föräldraidentiteter i livsberättelser ".

I avhandlingen "Bara man ser til barnets bästa" studerar Gunbritt Tornberg hur lärare ser på, och förstår, uppdraget att möta och behandla alla barn på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund.

Resultatet från Johannes Lunneblads avhandling Förskolan och mångfalden visar att pedagoger har svårigheter att använda samhällets kulturella mångfald som en resurs i arbetet.

Ingrid Nilsson har genom intervjuer med grundskolllärare undersökt deras tankar om kompetensutveckling. Studien visar att det inte finns någon synlig generell gemensam yrkeskunskap: lärarna tycks i sina svar utgå från sitt egna personliga relevanssystem.

Hur ser studenters matematiska resonemang ut när de löser uppgifter i skriftliga matteprov? Jesper Boesen har i sin avhandling jämför nationella prov med lärares egna, och kommit fram till att de nationella proven kräver ett mer kreativt resonemang.

Jan Håkansson undersöker i avhandlingen "Lärande mellan policy och praktik" vilken betydelse skolreformer har haft för skolans och lärarprofessionens utveckling. Hur ser relationen mellan policy och praktik ut?