I avhandlingen "Entering higher education" visar Caroline Berggren att de alternativa antagningssätt som inrättats för att jämna ut klasskillnaderna inom högskolan inte fungerar, eftersom de framförallt används av män från övre medelklass.

Andreas Ryve har i avhandlingen "Approaching Mathematical Discourse" undersökt hur begreppsförståelse och problemlösning kan bli en naturlig del av matematikundervisningen, och därigenom också en del av lärarstudenternas matematiska kunskapsbildning.

Att pojkar behöver manliga förebilder är en vanlig uppfattning. Helena Johansson granskar och dekonstruerar föreställningen om brist på manliga förebilder i sin avhandling. Varför behövs de? Och vad menas egentligen med "manliga"?

Lena Swalanders avhandling "Reading achievement" handlar om att försöka finna förklaringsmodeller för läsförståelse. Hon har undersökt hur förutsättningar i hemmet, självreglering, akademisk självbild och målorientering påverkar läsförmågan hos ungdomar.

Det är titeln på Maria Bjerneby Hälls avhandling, där hon analyserar argument för matematik i grundskolan, både i styrdokumenten och från undervisande lärare. Studien undersöker bland annat lärarnas beskrivning av skolmatematikens villkor.

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Hur såg den ideologiska maktstrukturen ut på 1600- och 1700-talet? Tobias Wirén undersöker i "Ideologins apparatur" varför och hur sociala konstruktioner och ideologiska maktstrukturer reproduceras - vilken roll har kyrkan respektive skolan haft?

I doktorsavhandlingen "Studying the views of preservice teachers on the concept of function" har Örjan Hansson studerat lärarstudenters syn på funktionsbegreppet under de avslutande matematikkurserna på ett lärarprogram i matematik och naturvetenskap.

Svenska elever är väl motiverade att göra sitt bästa enligt internationella undersökningar. Det säger Hanna Eklöf, som disputerat med avhandlingen "Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context".

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Lars Mouwitz har i avhandlingen "Matematik och bildning" undersökt begreppet "Bildung" som bland annat innebär ett dubbelsidigt perspektiv där man inkluderar både samband och begränsningar mellan olika former av mänsklig förståelse.

Christina Rodell Olgaç konstaterar i sin avhandling att uttryck för Romernas kultur, språk, historia och religion knappast förekommer i skolan idag, trots att läroplanerna innehåller krav på att detta ska tas upp för alla elever.