Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt barns perspektiv, positioner och påverkansmöjligheter i den svenska förskolans dokumentationspraktik.

Brendan Munhall vill med sin avhandling bidra till djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen.

Pontus Folkesson vill med sin avhandling om skolreformen 1620 ge en ny bild av utbildningens betydelse under tidig modern tid.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Maria Söderling har utforskat hur fotografi kan användas för meningsskapande i undervisningen.

Karin Sjödin vill med sin avhandling bidra med kunskap om det meningsskapande som sker i mötet med naturen i olika utbildningspraktiker.

Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Christopher Engdahl har bland annat undersökt hur idrottslärarstudenter kan uttrycka och uppleva skapande dans, och nya idéer om rörelseutforskande i skapande dans.

Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.