Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.

Clara Palm har forskat om skrivundervisningen i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Lea Eldstål-Ahrens har forskat om hur 9- till 10-åringa skolbarn argumenterar med varandra och hur interagerar de med läraren, när de arbetar med argumentativa uppgifter.

Matilda Lindberg har forskat om hur cirkusaktiviteter kan öka elevers inflytande i ämnet idrott och hälsa.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Karin Årman vill med sin forskning generera kunskap om hur kontroversiella frågor kommer till uttryck och hanteras på en högstadieskola i en bruksort.

Matteo Cattaneos avhandling belyser bland annat hur storytelling kan vara ett pedagogiskt verktyg för möte, lek och filosofisk undersökning i förskolan.

Alexander Janssons forskning belyser bland annat kunskapsbrister om likvärdighet i ämnet idrott och hälsa.

Claes Dahlqvist har forskat om grundlärarstudenters känslor och deras koppling till kognitiva beteenden i processen att lära sig söka information.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.

Benti Geleta Buli har forskat om trender och utveckling av psykiska hälsoproblem bland ungdomar i Sverige.

Med fokus på hur makt fungerar har Malin Kronqvist Håård undersökt skolförbättringsprogrammet Samverkan för bästa skola (SBS).