Ingrid Henning Loeb har genom ingående intervjuer med fyra lärare studerat utveckling och förändring i den kommunala vuxenutbildningen. Genom yrkeslivshistoriska studier fångas förändringens sammanhang ur ett bredare perspektiv.

Monica Lindgren har i avhandlingen "Att skapa ordning för det estetiska i skolan", undersökt hur lärare och skolledare själva beskriver den egna skolans estetiska verksamhet. Hur ser man på eleverna och lärarkompetensen?

Genom intervjustudier har Johan Arnegård fått svaret på varför äventyrssporter är så lockande. Det är närvarokänslan och möjligheten att öka svårighetsgraden och utmana sig själv. Hur kan vi uppmana till en liknande stimuleringar för lärande i skolan?

Stefan Lund visar i sin avhandling att gymnasieutbildningens konstanta reformer har lett till en mer anpassningsbar utbildning: eleverna har mer valfrihet och skolan kan lättare skapa lokala utbildningsprogram. Men valfriheten passar inte alla elever.

Är föremålet för Kjell Lundströms avhandling "Kampen för ett språk". Han har studerat tvåspråkighetens historia i skolundervisningen och noterat att lyhördheten för de dövas önskemål var ofta dålig.

Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".

Kerstin Åman har studerat specialpedagogisk kompetens vid barn och ungdomshabiliteringen i sin uppsats "Ögonblickets pedagogik". Avhandlingens främsta syfte är att undersöka hur pedagoger formulerar sin kompetens i samtal inom egna yrkesgrupper.

Hur ser kommunikationen ut för lärare och fänrikar när man är ny på en arbetsplats och oerfaren i sin yrkesroll? Göran Franssons avhandling visar att lärarnas meningserbjudanden och regler var mer mångtydiga till sin karaktär än officerarnas.

Mats Danell har i sin avhandlingen "På tal om elevinflytande - hur skolans praktik formas i pedagogers samtal" studerat hur läroplanens intentioner i fråga om elevinflytande formas av pedagoger.

Vaike Fors har i sin avhandling "The missing link in learning in science centres", kommit fram till att science centres inte fungerar eftersom de nekar tonåringarna tolkningsföreträde för meningen med utställningen.

Johan Öhmans avhandling "Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling" syftar till att förse lärarna med ett praktiskt verktyg, som de kan använda sig av i det etiska och moraliska lärandet inom utbildning för hållbar utveckling.

Är föremålet för Jutta Balldins studie "Kulturell tid och individuella rytmer". Avhandlingen utgår från den problematik som uppstår mellan skolans gemensamma tidsstyrning och elevens individuella tidsrytm.