Förskolebarns språkutveckling i form av ordförråd kan främjas genom dialogisk läsning. Det visar Rasmus Riad i sin avhandling.

Malin Reljanovic Glimäng ha har undersökt hur Virtual Exchange kan användas för att främja kritisk interkulturalitet och glokal medvetenhet hos blivande ämneslärare i engelska.

Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Johan Svenningsson har forskat om 12–15-åriga elevers attityder till teknik.

Emelie Stavholm har forskat om hur ett arbetslag i förskolan lär sig om relationen mellan lek och undervisning och hur det går att förstå barns digitala erfarenheter i lek när de blir introducerade till lekresponsiv undervisning.

Ulrika Sultan har i sin avhandling kritiskt granskat "problemet" med den teknik(o)intresserade flickan.

Dimitrios Papadopoulos vill med sin avhandling om sfi-utbildningen belysa utmaningar relaterade till att anpassa utbildningen till elevers individuella behov.

Erik Åkesson har i sin avhandling undersökt det systematiska kvalitetsarbetet som ett statligt styrt program. 

Vilken roll kan digitala resurser ha för att främja elevdelaktighet i formella lärmiljöer? Det är en av frågorna som Johanna Öberg undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt barns perspektiv, positioner och påverkansmöjligheter i den svenska förskolans dokumentationspraktik.

Brendan Munhall vill med sin avhandling bidra till djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen.