Pontus Folkesson vill med sin avhandling om skolreformen 1620 ge en ny bild av utbildningens betydelse under tidig modern tid.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Maria Söderling har utforskat hur fotografi kan användas för meningsskapande i undervisningen.

Karin Sjödin vill med sin avhandling bidra med kunskap om det meningsskapande som sker i mötet med naturen i olika utbildningspraktiker.

Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Christopher Engdahl har bland annat undersökt hur idrottslärarstudenter kan uttrycka och uppleva skapande dans, och nya idéer om rörelseutforskande i skapande dans.

Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.

Med fokus på kamrateffekter har Pontus Bäckström undersökt vad som händer i klassrummet när lärare undervisar.

Kreske Ecker har i sin avhandling undersökt konsekvenserna av att börja sin yrkesbana i antingen en storstad eller på landsbygden.

Jack Palmieri har forskat om individuella och organisatoriska faktorer i samband med utsatthet för sexuella trakasserier bland studenter vid Lunds universitet.