Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Veronica Hermann har undersökt uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext.

Anna Nissen har i sin avhandling undersökt och jämfört nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet.

Pär Sehlström har bland annat undersökt gymnasieelevers egen uppfattning om sitt skrivande.

Yi Ding har bland annat forskat om relationerna mellan elevers matematiska självtillit och prestationer i relation till faktorer som socioekonomisk status, kön och invandrarbakgrund.

Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.

Clara Palm har forskat om skrivundervisningen i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.

Lea Eldstål-Ahrens har forskat om hur 9- till 10-åringa skolbarn argumenterar med varandra och hur interagerar de med läraren, när de arbetar med argumentativa uppgifter.

Matilda Lindberg har forskat om hur cirkusaktiviteter kan öka elevers inflytande i ämnet idrott och hälsa.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Karin Årman vill med sin forskning generera kunskap om hur kontroversiella frågor kommer till uttryck och hanteras på en högstadieskola i en bruksort.

Matteo Cattaneos avhandling belyser bland annat hur storytelling kan vara ett pedagogiskt verktyg för möte, lek och filosofisk undersökning i förskolan.