Vilka erfarenheter ger förskollärarna uttryck för när de utformar undervisning om digitalisering och lek i relation till utbildningsuppdraget? Det är en av frågorna som Monica Grape undersöker i sin avhandling.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Lars Sjödin har forskat om vilka motiv som ligger bakom ungdomars alkoholdrickande och hur olika former av tillit kan kopplas till deras alkoholanvändning.

Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelie Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.

Ines Wenger har i sin avhandling undersökt inkluderande lekplatser utifrån flera perspektiv. Dels barn, både de med och utan funktionshinder, dels vårdnadshavare, lekplatsleverantörer och experter på universell design.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Andrea Ritoša, har i sin avhandling undersökt förskolebarns engagemang

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Björn Boman belyser i sin avhandling vilken roll olika aspekter, exempelvis socioekonomisk status, spelar i relation till skolresultat i grundskolans senare år.