Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Finns det skillnader i hur läraren utformar sina uppmaningar till nyanlända elever jämfört med till elever som har svenska som sitt starkaste språk? Det är en av frågorna som Johanna Karlsson undersöker i sin avhandling.

Erik Bergqvist har i sin avhandling undersökt elevers självförtroende i matematik.

Maria Stridsman har forskat om undervisning i engelska på mellanstadiet ur ett ordförrådsperspektiv.

Louise Almqvist har forskat om litteraturundervisning i relation till värdegrundsarbete, specifikt sexualitet och genus.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Veronica Hermann har undersökt uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext.

Anna Nissen har i sin avhandling undersökt och jämfört nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet.

Pär Sehlström har bland annat undersökt gymnasieelevers egen uppfattning om sitt skrivande.

Yi Ding har bland annat forskat om relationerna mellan elevers matematiska självtillit och prestationer i relation till faktorer som socioekonomisk status, kön och invandrarbakgrund.

Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.