Anette de Ron vill med sin avhandling bidra till nytänkande kring problemlösning i matematikundervisning.

Patrik Gustafsson presenterar bland annat ett verktyg för konstruktion av flervalsuppgifter som syftar till att generera produktiva klassrumsdiskussioner i matematik.

I sin avhandling belyser Denise Bergström stöd för ordinlärning i det svenska engelskklassrummet på högstadiet.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Anna Otterborn vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om hur lärare i förskolan hanterar och utformar en alltmer digitaliserad undervisning både ur ett allmändidaktiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.

Vilka erfarenheter ger förskollärarna uttryck för när de utformar undervisning om digitalisering och lek i relation till utbildningsuppdraget? Det är en av frågorna som Monica Grape undersöker i sin avhandling.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Lars Sjödin har forskat om vilka motiv som ligger bakom ungdomars alkoholdrickande och hur olika former av tillit kan kopplas till deras alkoholanvändning.

Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelie Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.