Verneri Valasmo vill med sin avhandling bidra med kunskap om mobila teknologiers påverkan i klassrummet.

Hur positionerar sig kulturskolelärarna i fråga om mål och kvalitetsaspekter i instrumental gruppundervisning? Det är en av frågorna som Ida Knutsson undersöker i sin avhandling.

Emma Bergström har i sin avhandling undersökt högläsning mellan föräldrar och spädbarn med fokus på föräldraförmåga, samspel mellan förälder och barn.

Specialpedagoger agerar i ett brett sammanhang med både skolpersonal och personer utanför skolan, exempelvis vårdnadshavare, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Specialpedagogerna ägnar samtidigt mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen, visar Jonas Udds avhandling om specialpedagoger i gymnasieskolan.

Anna Henriksson Perssons forskning handlar om skolans demokratiska uppdrag och hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring elevers inflytande i undervisningen.

Catarina Wästerlid har i sin avhandling undersökt vilka aspekter av undervisningsdesign som är särskilt främjande för lågpresterande förskoleklasselevers utveckling av förmågan att uppfatta och flexibelt använda antal och tal.

Tobias Richard vill med sin avhandling öka kunskapen om varför nya skolledare väljer att lämna sina tjänster.

Kristine Hultberg Ingridz vill med sin avhandling bidra med kunskap om vad undervisning kan bli i förskola.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.