Med musiklärarprofessionen som exempel, har Christer Larsson undersökt policyarbete för vetenskaplig grund i svensk skola.

Maria Papantoni vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om hur digitala verktyg kan stödja undervisning och lärande av naturvetenskapligt innehåll i förskolan.

Utifrån register över bland annat skolor, bostadsområden, utbildning och hälsa, har Daniel Cunha Byström undersökt hur gänginflytande sprids genom familje- och kamratnätverk.

Maria Jornevald har forskat om hur klassrumsmodellen PAX Good Behavior Game fungerar för elever med stödbehov.

Vilka lärandeaktiviteter genomförs av översättningslärare och studenter i den datorförmedlade undervisningen? Det är en av frågorna som Adrian Rexgren utforskar i sin avhandling.

Jenny Fred har forskat om yngre elevers deltagande i algebraisk aktiviteter i matematikundervisningen.

Josefin Hellman har utforskat hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart i gymnasieskola och högre utbildning.

Joakim Billevik Gerdås har forskat om ungas vardagliga rörelsemönster i en segregerad stad.

Julia Wester har undersökt pedagogers kroppsliga interaktion med barn på fritidshem och hur de navigerar mellan normer, ideal och känslomässiga dimensioner i dessa omsorgsmöten.

Med fokus på elever med särskild begåvning har Helen Brink forskat om teknikundervisningens möjligheter.

Louise Hårds har undersökt hur ämnesintegrerad matundervisning i tidiga skolår kan främja elevers matrelaterade lärande.

Björn Bradling har utforskat hur litteraturens och läsningens potentialer kan förverkligas i gymnasieskolans litteraturundervisning.