Vilket specifikt utbildningsinnehåll har setts som relevant för undervisningen inom nomad- och sameskolan mellan 1950-tal till 2010-tal? Det är en av frågorna som Charlotta Svonni undersöker i sin avhandling.

Agnes Strandbergs forskning handlar om hur forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskundervisning.

I sin avhandling har Joanna Lindström undersökt psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.

Tina Bröms har utifrån olika beslutslogiker undersökt hur rektorns beslutsfattande kan förstås och förklaras.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Emilia Åkesson har i sin avhandling undersökt lärarstudenters berättelser om upplevelser av hur obekvämlighet, bekvämlighet, exkludering, välkomnande och kränkningar relaterade till samhälleliga maktstrukturer i deras lärarutbildningar produceras.

Karin Larsson-Hult har i sin avhandling undersökt hur idén om "en skola för alla" översätts till praktik och vilka diskursiva dilemman som uppstår.

Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.

Hur genereras handlingsutrymme för deltagarna i en teaterpraktik med konstnärliga, sociala och politiska ambitioner? Det är en av frågorna som Elsa Szatek undersöker i sin avhandling.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Elin Ericsson har med fokus på muntlig språkfärdighet, forskat om språklärares uppfattningar om och erfarenheter av att undervisa och använda digitala lärresurser.