Malin Jansson har forskat om hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.

Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Britt-Marie Bader vill med sin forskning belysa vilken betydelse lärares ledarskap har i utvecklingssamtal i grundskolan.

Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i denna undervisning? Det är en av frågorna som Viktoria Waagard utforskar i sin avhandling.

Åsa Hjelms avhandling visar hur slöjdens material, redskap och elevernas samarbeten skapar förutsättningar för ämnesöverskridande kunskapsinhämtande.

Sharmin Söderström har undersökt hur resonemang i problemlösning kan stödjas i matematikundervisningen och vilka faktorer som är associerade med detta stöd.

Åsa Andersson vill med sin avhandling bland annat inspirera lärare, tränare och forskare att ompröva hur vi definierar och fördelar roller till deltagare i olika aktiviteter inom ämnet idrott och hälsa och organiserad idrott.

Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt föreställningar om barn, och barns utrymmen för agens i förskolans fotodokumentation.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Sara Ekström har undersökt vilka möjligheter och utmaningar användningen av sociala utbildningsrobotar medför. Resultaten ger inblick i vilka nya krav på digital kompetens som växer fram då utbildningsteknologier uppvisar sociala egenskaper och beteende.