Tina Bröms har utifrån olika beslutslogiker undersökt hur rektorns beslutsfattande kan förstås och förklaras.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Emilia Åkesson har i sin avhandling undersökt lärarstudenters berättelser om upplevelser av hur obekvämlighet, bekvämlighet, exkludering, välkomnande och kränkningar relaterade till samhälleliga maktstrukturer i deras lärarutbildningar produceras.

Karin Larsson-Hult har i sin avhandling undersökt hur idén om "en skola för alla" översätts till praktik och vilka diskursiva dilemman som uppstår.

Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.

Hur genereras handlingsutrymme för deltagarna i en teaterpraktik med konstnärliga, sociala och politiska ambitioner? Det är en av frågorna som Elsa Szatek undersöker i sin avhandling.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Elin Ericsson har med fokus på muntlig språkfärdighet, forskat om språklärares uppfattningar om och erfarenheter av att undervisa och använda digitala lärresurser.  

Erika Bomström Aho vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om de villkor för lärande som nyanlända ungdomar erbjuds på Språkintroduktion.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.