Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelie Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.

Ines Wenger har i sin avhandling undersökt inkluderande lekplatser utifrån flera perspektiv. Dels barn, både de med och utan funktionshinder, dels vårdnadshavare, lekplatsleverantörer och experter på universell design.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Andrea Ritoša, har i sin avhandling undersökt förskolebarns engagemang

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Björn Boman belyser i sin avhandling vilken roll olika aspekter, exempelvis socioekonomisk status, spelar i relation till skolresultat i grundskolans senare år.

Tobias Lasse Karlsson har forskat om yrkesidentitetsutvecklingen hos elever inom kommunal vuxenutbildning i Sverige.

Vem och hur leds lärande genom digitalisering i skolan och med vilka medel? Det här är frågor som Josef Siljebo undersöker i sin avhandling.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.