Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Evelina Johansson har undersökt ”higher-order thinking skills” (HOTS) och kritiskt tänkande i engelskkurser på svenska universitet.

Anna Backman har i sin avhandling undersökt den självrapporterade funktionsnivån och livskvalitén hos äldre tonåringar och unga vuxna med autism samt analyserat vilka faktorer som har störst inverkan på utfallen.

Carina Wikman har utvecklat och undersökt en intervention med potential att förbättra både det sociala klimatet i klassrummet och elevernas resultat.

Genom att visa på strategier, begrepp och modeller som kan vara till hjälp för att tänka kring interkulturalitet har Maria Johansson undersökt vad historieundervisningen kan vara nu, och i framtiden.

Maria Olsson har forskat om barns bildseende, bildtänkande och bild- och filmgörande i förskolan.

Hur förändras kvinnliga och manliga polisers värderingar av professionella kompetensers betydelse för polisyrket under polisutbildning och i polisyrket? Det är en av frågorna som Kirsi Kohlström undersöker i sin avhandling.

Christina Söderberg har i sin avhandling undersökt samverkan som sker i brottsförebyggande syfte, mellan flera aktörer, kring unga individer som befinner sig i risk för brottslighet.

Vilket specifikt utbildningsinnehåll har setts som relevant för undervisningen inom nomad- och sameskolan mellan 1950-tal till 2010-tal? Det är en av frågorna som Charlotta Svonni undersöker i sin avhandling.

Agnes Strandbergs forskning handlar om hur forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskundervisning.

I sin avhandling har Joanna Lindström undersökt psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.

Tina Bröms har utifrån olika beslutslogiker undersökt hur rektorns beslutsfattande kan förstås och förklaras.