Sofie Holmquists har forskat om grundläggande psykologiska behov i högre utbildning och arbetssammanhang.

Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.  

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Johanna Mufic har i sin avhandling undersökt hur kvalitet formas i vuxenutbildningen utifrån Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar, vuxenutbildningspolicy och huvudmäns, rektorers, lärares samt studie- och yrkesvägledares tankar och åsikter om kvalitet i vuxenutbildning.

Laleh Nayeb har i sin avhandling undersökt rutinerna kring språkscreening på BVC av både en- och flerspråkiga barn i förskoleåldern.

Vilket innehåll var föremål för förhandlingar när läroplansdelen om fritidshemmet togs fram, vad handlade de om och hur utföll de? Det är en av frågorna som Maria Norqvist undersökt i sin avhandling,

Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Ulrika Wallbing har i sin avhandling att utvecklat och utvärderat en elevhälsobaserad intervention, Help Overcoming Pain Early (HOPE), som syftar till att främja ungdomars förmåga att hantera sina problem med långvarig smärta.