Anna Wallin har undersökt hur matematik kan bli till i fritidshemmets kontext.

Iman Dadgar har bland annat forskat om om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.  

Diana Holmqvist visar att kommuner använder upphandling för att iscensätta olika former av samverkan kring kommunal vuxenutbildning. Därigenom konstrueras vuxenutbildningens syfte och värde på olika sätt.

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.

Joni Kuokkanen har undersökt hur unga idrottare i åldern 13–15 år anpassar sig till att kombinera idrott och skolgång i en dubbelkarriär i grundutbildningens årskurser 7–9.

Johan Pahnke har i sin avhandling undersökt effekterna av terapiformen acceptance and commitment therapy (ACT) som stresshantering vid autismspektrum (AST).

Erik Gustavsson har utifrån ett rättvisefilosofiskt perspektiv forskat om hur skolvalsfrågan kan relateras till grundläggande pedagogiska mål med utbildning.

Vilka verkningar får tillsynsingripanden med sanktioner för rektorns styrning och ledning av skolverksamheten? Det är en av frågorna som Håkan Eilard undersöker i sin avhandling.

Christina Svensson har forskat om hur undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik.

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Alexandra Söderman har undersökt vad svenska studenter gör på Facebook.