Ulrika Centerwall har bland annat undersökt hur skolbibliotekarien blir en pedagogisk resurs i skolan genom klassrumsundervisning.

Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Den ekologiska dimensionen får stort utrymme i läroböcker om hållbar utveckling, visar Elin Biström i sin avhandling.

Ola Nordqvist har undersökt hur lärares och gymnasieelevers attityder och värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.

Hur engagerar sig rektorer i rektorsutbildning i samspel med sin professionella yrkesutövning och hur kan rektorers lärprocesser förklaras? Det är frågor som Stina Jerdborg undersöker i sin avhandling.

Johan Boström har undersökt hur tekniklärande möjliggörs genom lärarledda konstruktionsaktiviteter i förskolan.

Högskolornas förändrade lagstiftning och finansiering har lett till att finländska högskole- och universitetsrektorer kämpar med att utveckla nya former för sitt ledarskap. Det visar Christa Tigerstedt i sin avhandling.

Anna Wallin har undersökt hur matematik kan bli till i fritidshemmets kontext.

Iman Dadgar har bland annat forskat om om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.  

Diana Holmqvist visar att kommuner använder upphandling för att iscensätta olika former av samverkan kring kommunal vuxenutbildning. Därigenom konstrueras vuxenutbildningens syfte och värde på olika sätt.