Vad behöver gymnasieelever lära sig i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg och historisk empati för att kunna hantera historiska källor? Det är en av frågorna som Anders Nersäter undersöker i sin avhandling

Hur framträder pedagogiska möjligheter i olika sammanhang och aktiviteter i mångfaldens förskola? Det är en av frågorna som Åsa Delblanc undersöker i sin avhandling.

Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Elin Eriksson vill med sin forskning bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ett förproducerat undervisningsmaterial kan erbjuda förskollärare.

Hur elever upplever sina lärares användning av visuella representationer i ämnet kemi? Det är en av frågorna som Emelie Patron undersöker i sin avhandling

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.  

Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Oskar Hagvall Svensson har undersökt och problematiserat ingenjörsutbildningen.

Jane Pettersson beskriver och problematiserar ”sanningar”, ”problem” och ”lösningar” som praktiseras inom svensk finansiell utbildning och hur man med hjälp av utbildning försöker styra medborgare att anpassa sig och ta ansvar för de förändrade livsvillkor som finansialiseringen fört med sig.

Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.

Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.