Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

André Kalmendal har bland annat undersökt hur validitet, evidens och noggrannhet kan stärkas i psykologiundervisningen.

Rektorer i Sverige och England anser att det är viktigt att alla barn får lära sig i skolan, även barn som redan klarar mycket. Det visar Åsa Melander som undersökt likvärdighet i skolan för alla, inklusive barn som har kapacitet att lära sig mycket och/eller fort.

Vilka policyidéer om en forskningsbaserad skola uttrycks under åren 1997 till 2015? Det är en av frågorna som Gustaf Bjurhammer Birck undersöker i sin avhandling.

Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisningmi fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.

Hur kan utrymme skapas i bildundervisning för elevers egna erfarenheter av bilder som visuell kultur? Det är en av frågorna som Mari Hysing utforskar i sin avhandling.

David Wissing har i sin avhandling beskrivit och analyserat lärares agens i bedömningspraktiker i årskurs 6.

David J. Sandberg har utvärderat effekterna av ett skolbaserat lektionsprogram som syftar till att främja ungdomars etniska identitetsutforskande.