Vad utmärker elevernas frågor, tolkning och orientering som de framträder i mötet med en populärkulturell film om folkmord i ämnet historia? Det är en av frågorna som Steven Dahl undersöker i sin avhandlilng.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

I ämnet idrott och hälsa används texter används när det är praktiskt och motiverat, bland annat som redskap i undervisningen och som en brygga mellan teoretiska och praktiska aspekter av ämnet. Det visar Anna-Maija Norberg i sin avhandling, som har undersökt texters funktioner i skolämnet idrott och hälsa.

Joakim Strindbergs forskningsresultat pekar på betydelsen av skolans institutionella särdrag för uppkomsten och upprätthållande av mobbning.

Andreas Bergwall har i sin avhandling undersökt hur bevis hanteras i gymnasieböcker i matematik.

Marie Moström Åberg har forskat om praktisk syn på kunskap är och vilka konsekvenser den har för synen på professionell kompetens och hur en utbildning kan designas.

Hanna Thuresson har undersökt barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Gosia Marschall har i sin avhandling undersökt hur blivande gymnasielärare i matematik, i England, skapar mening genom sina erfarenheter i såväl utbildningen som i praktiken.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Karin Björklund har undersökt hur patienters deltagande i klinisk utbildning kan underlätta läkarstudenters lärande avseende kommunikation och patientcentrerat arbetssätt.

Ester Catucci vill med sin forskning öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik.