Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är efterlängtad av unga personer. Men att hantera frihet och ansvaret som följer kan ibland kännas svårt och upplevas tungt, visar Lillemor Östmans forskning om ungas hälsa.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Anna Wrammert har undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang.

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Lars Alméns forskning visar att den stora skillnaden före och efter regeringens digitaliseringsstrategi 2017 är att datorsalarna försvann och eleverna fick ständig tillgång till digitala verktyg. Hur dessa verktyg används i undervisningen har dock inte förändrats i så hög grad.

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Kahl Hellmer har i sin avhandling identifierat personlighetsdrag, psykosociala faktorer (föräldrars personlighet och föräldrastil), samt andra sociala beteenden som kan förklara varför vissa förskolebarn anpassar sig mer än andra.

Aliona Yarovas avhandling handlar om hur skönlitteratur i genren magisk realism kan öka unga läsares kunskap och förståelse för frågor om miljö och mänskliga rättigheter.

I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.