Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Alexandra Söderman har undersökt vad svenska studenter gör på Facebook.

Anja Rydén Gramner har forskat om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter - affektiv positionering och professionella känslor - som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig.

John Hasslinger har forskat om neurofeedback som ett sätt att dämpa ADHD-symptom hos barn och unga.

Yvonne Lindh ha undersökt hur förskollärare iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning har betydelse som stöd för det skapande arbetet i förskolan.

Christian Norefalk har forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

Justin Zelime har undersökt och analyserat effekterna av den afrikanska republiken Seychellernas officiella språkpolicy för utbildning i relation till lärares och elevers åsikter om och praktiska erfarenheter av denna språkpolicy.

Mikael Ahlborg har utforskat socialt kapital och ojämlikheter inom psykisk hälsa bland ungdomar i Sverige.

Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Baran Johansson har i sin avhandling undersökt hur tvåspråkiga barn i årskurs 4-9 läser och skriver på två språk med olika alfabet.

Gymnasieelever som inte får individuell hjälp i programmering och kodning när de fastnar får en negativ uppfattningen om sig själva som programmerare. Det visar Kristina von Hausswolff i sin avhandling.