Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Den ekologiska dimensionen får stort utrymme i läroböcker om hållbar utveckling, visar Elin Biström i sin avhandling.

Ola Nordqvist har undersökt hur lärares och gymnasieelevers attityder och värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.

Hur engagerar sig rektorer i rektorsutbildning i samspel med sin professionella yrkesutövning och hur kan rektorers lärprocesser förklaras? Det är frågor som Stina Jerdborg undersöker i sin avhandling.

Johan Boström har undersökt hur tekniklärande möjliggörs genom lärarledda konstruktionsaktiviteter i förskolan.

Högskolornas förändrade lagstiftning och finansiering har lett till att finländska högskole- och universitetsrektorer kämpar med att utveckla nya former för sitt ledarskap. Det visar Christa Tigerstedt i sin avhandling.

Anna Wallin har undersökt hur matematik kan bli till i fritidshemmets kontext.

Iman Dadgar har bland annat forskat om om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.  

Diana Holmqvist visar att kommuner använder upphandling för att iscensätta olika former av samverkan kring kommunal vuxenutbildning. Därigenom konstrueras vuxenutbildningens syfte och värde på olika sätt.

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.