Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.

Hur upprepas, förhandlas och utmanas heteronormativitet och normativa livslinjer av barn? Det är en av frågorna som Lena Sotevik undersöker i sin avhandling.

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Daniel Roes avhandling undersöker idrottspedagogik på särskilda ungdomshem.

Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Maria Helander har utvärderat effekten av behandling för barn med kliniska nivåer av utagerande beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Amira Sofie Sandin har undersökt hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet.

Genom att studera kopplingen mellan bedömning och åtgärder och anpassningar med hjälp av olika perspektiv vill Ulrika B Andersson bidra med förståelse av hur lärare använder bedömning i sin läsundervisning.