Joni Kuokkanen har undersökt hur unga idrottare i åldern 13–15 år anpassar sig till att kombinera idrott och skolgång i en dubbelkarriär i grundutbildningens årskurser 7–9.

Johan Pahnke har i sin avhandling undersökt effekterna av terapiformen acceptance and commitment therapy (ACT) som stresshantering vid autismspektrum (AST).

Erik Gustavsson har utifrån ett rättvisefilosofiskt perspektiv forskat om hur skolvalsfrågan kan relateras till grundläggande pedagogiska mål med utbildning.

Vilka verkningar får tillsynsingripanden med sanktioner för rektorns styrning och ledning av skolverksamheten? Det är en av frågorna som Håkan Eilard undersöker i sin avhandling.

Christina Svensson har forskat om hur undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik.

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Alexandra Söderman har undersökt vad svenska studenter gör på Facebook.

Anja Rydén Gramner har forskat om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter - affektiv positionering och professionella känslor - som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig.

John Hasslinger har forskat om neurofeedback som ett sätt att dämpa ADHD-symptom hos barn och unga.

Yvonne Lindh ha undersökt hur förskollärare iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning har betydelse som stöd för det skapande arbetet i förskolan.

Christian Norefalk har forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.