Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Jonas Nilsson riktar i sin avhandling fokus på hur hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Simon Skog har forskat om fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Sofie Krantz vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur elevskap och lärarskap konstrueras och omtolkas på ett fordonsprogram.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Vilka påverkansrepertoarer har elevorganisationerna utvecklat och tillämpat för att uppnå sina politiska målsättningar? Det är en av frågorna som Victor Johansson utforskar i sin avhandling.

Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.