Tobias Richard vill med sin avhandling öka kunskapen om varför nya skolledare väljer att lämna sina tjänster.

Kristine Hultberg Ingridz vill med sin avhandling bidra med kunskap om vad undervisning kan bli i förskola.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

André Kalmendal har bland annat undersökt hur validitet, evidens och noggrannhet kan stärkas i psykologiundervisningen.

Rektorer i Sverige och England anser att det är viktigt att alla barn får lära sig i skolan, även barn som redan klarar mycket. Det visar Åsa Melander som undersökt likvärdighet i skolan för alla, inklusive barn som har kapacitet att lära sig mycket och/eller fort.

Vilka policyidéer om en forskningsbaserad skola uttrycks under åren 1997 till 2015? Det är en av frågorna som Gustaf Bjurhammer Birck undersöker i sin avhandling.

Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisningmi fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.