Jonny Wåger vill med sin avhandling bidra med kunskap om lärares didaktiska val undervisningsinnehåll för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Agnes Hamberger har bland annat forskat om hur flickors skolgång beskrevs och diskuterades i riksdagen och inom lärarkåren under åretn 1840-1920.

Jack Fägrell har forskat om vetenskaplighet och vetenskapligt skrivande på två olika högskoleförberedande gymnasieprogram.

Laura Yasy Galeano Rios har i sin avhandling undersöket hur affektiva relationer till matematik formas, uttrycks och upprätthålls i svensk förskola och förskoleklass.

Mattias Winnberg har forskat om vad som bedöms när digitala verktyg integreras i summativa bedömningssituationer i matematik.

Elpis Grammatikopoulou har i sin avhandling undersökt jämförbarheten mellan pappersbaserade och digitala läsprov samt giltigheten i de slutsatser som dras utifrån dem.

Ulrika Larsdotter Bodin vill med sin forskning bidra till en fördjupad förståelse för förskollärares yrkeskunnande med ett särskilt fokus på deras ledarskapsroll.

Christian Andersson har bland annat forskat om kritisk AI-läskunnighet i matematikundervisning på gymnasiet.

Hur tolkas de huvudsakliga förändringarna i förskolans läroplan, Lpfö 18, och vad upplevs som mest utmanande? Det är en av frågorna som Johanna Sundström undersöker i sin avhandling.

Hur upplever och navigerar elever diagnostiserade med autismspektrumtillstånd eller ADHD i den fysiska, sociala och pedagogiska skolmåltidsmiljön? Det är en av frågorna som Susanna Sandberg utforskar i sin avhandling.

Anna Backman har bland annat undersökt vilka kunskaper barn i förskolan kan utveckla genom variationsteoretiskt utformad undervisning om facklitterära bilderböcker.

Hur organiserades barnträdgårdarnas pedagogiska verksamhet? Det är en av frågorna som Linnéa Waldekranz undersöker i sin avhandling.