Douglas MacCutcheon har i sin avhandling utforskat effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.

Tomas Widholm har undersökt läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan.

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Hur kan naturvetenskaplig undervisning erbjuda elever möjligheter att praktisera världsmedborgarskap genom att delta i kritisk granskning av publika frågor i media? Det är en av frågorna som Jonna Wiblom undersöker i sin avhandling.

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.

Kim R. Sylwander visar i sin forskning hur tjejer blir utsatta för näthat i sin vardag.

Maria Nilsson har bland annat undersökt elevers talängslan och upplevd agens under engelsklektionerna.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärarlegitimation.

Marlene Sjöberg har bland annat undersökt vad samtal om undervisning i naturvetenskap kan vara och innebära i ett kollegialt perspektiv.