Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Amira Sofie Sandin har undersökt hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet.

Genom att studera kopplingen mellan bedömning och åtgärder och anpassningar med hjälp av olika perspektiv vill Ulrika B Andersson bidra med förståelse av hur lärare använder bedömning i sin läsundervisning.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.

Malin Lönnerblads forskning visar att alla barn som behandlats för en hjärntumör bör uppmärksammas när de börjar eller kommer tillbaka till skolan efter en hjärntumörsbehandling. Att göra uppföljningar under hela skolgången är viktigt då svårigheterna inte försvinner utan snarare kan öka med åren.

Cecilia Andersson visar att unga människor inte använder mobila redskap slumpmässigt eller ogenomtänkt.  

Vad sjunger vi med barn och unga i skolan idag? Hur mycket sjunger vi, och vilka faktorer påverkar valet av repertoar? Det är frågor som David Johnson utforskar i sin avhandling.

Eva Berggren har forskat om studenter som startar företag.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.