Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Elisabeth Erikssons avhandling bidrar med beskrivningar och kunskap om den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.

Renee Luthra har forskat om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet.

Olav Nygård har undersökt skillnader i utbildningsresultat och på arbetsmarknaden mellan unga svenskar med utländsk respektive icke-utländsk bakgrund.

Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Douglas MacCutcheon har i sin avhandling utforskat effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.

Tomas Widholm har undersökt läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan.

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Hur kan naturvetenskaplig undervisning erbjuda elever möjligheter att praktisera världsmedborgarskap genom att delta i kritisk granskning av publika frågor i media? Det är en av frågorna som Jonna Wiblom undersöker i sin avhandling.