Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Det visar Johanna Mellén i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank har undersökt hur det går till när barn i förskolan skapar mening i samtal, det vill säga hur barn tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger.

Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Det är en av frågorna som Lisa Österling undersöker i sin avhandling.

Patricia Eustachio Colombos avhandling belyser hur integrerade metoder och åtgärder i skolmåltidssystemet kan bidra till att främja hållbara kostvanor hos barn. 

Fredrik Jahnke har utforskat hur svenska grundskoleelever talar om religion i skolmiljö.

Peter Markkanens avhandling ger lärare råd om hur digital teknik kan stötta undervisningen i geometri.

Simon Hjalmarsson har forskat om kopplingen mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande bland svenska elever i årskurs 8.

Simon Wessbo vill med sin avhandling bidra med kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier.

Vilka förutsättningar skapar dagens mål- och resultatstyrda skola för värdegrundsarbete inom ramen för bildämnet? Det är en av frågorna som Hanna Ahrenby undersöker i sin avhandling.

Emelie Kristoffersson har forskar om hur föreställningar, värderingar och normer om kön och kulturell bakgrund och etnicitet skapas på läkarutbildningen och integreras i processen att bli och vara läkare.

Linda Berggrens forskning visar att elevers, lärares och rektorers upplevelser av skollunchen påverkas negativt av hur skollunchen är planerad och organiserad på både skol- och kommunnivå.

Tuula Vuorinen har undersökt förskollärares och föräldrars erfarenheter av föräldrasamverkan i förskolan.