Nadezda Lebedeva har, med fokus på nyanlända barn, forskat om hur lek uppstår och hur man förstår dess dynamik.

Åsa Tugetam har utifrån ett elevperspektiv, undersökt de lärprocesser som tar form i gymnasieskolans friluftslivsundervisning

Gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Det visar Moa Yngve i sin avhandling.

Lari-Valtteri Suhonen har forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning.

Jens Idelands forskning om ungas digitala musikspelande är ett bidrag till förståelsen för spelaktiviteter och förutsättningar för lärande i simulatorlika digitala miljöer.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.

Med fokus på det eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) har Johanna Köpsén undersökt både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas.

Trevor Stanton Volkwyns avhandling bidrar med både teoretiskt och empiriskt forskning kring lärande i fysik på högskolenivå.

Elias Euler har i sin avhandling undersökt digitala lärandemiljöer i fysikundervisningen.

Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).