Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Sofia Jusslin visar i sin avhandling att dans och litteracitet kan gynna såväl lärare som elever genom att erbjuda meningsfulla möjligheter för undervisning och lärande med jämlik betoning på dansande, läsande och skrivande.

Hur kan den kommunala skolan utveckla kunskap kring användning av digitala verktyg på ett professionellt, och så långt det är möjligt, vetenskapligt sätt som gynnar lärandet? Det är den övergripande frågan som Annika Agélii Genlott utforskar i sin avhandling.

Marcus Strömbäck Hjärne har i sin avhandling undersökt olika aspekter av huruvida högskoleprovet är ett rättvist urvalsinstrument.

Hur hanteras religion i den indiska skolan och vad skulle den svenska skolan kunna lära av det? Det är frågor som Kristian Niemi undersöker i sin avhandling.

Nadezda Lebedeva har, med fokus på nyanlända barn, forskat om hur lek uppstår och hur man förstår dess dynamik.

Åsa Tugetam har utifrån ett elevperspektiv, undersökt de lärprocesser som tar form i gymnasieskolans friluftslivsundervisning

Gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Det visar Moa Yngve i sin avhandling.

Lari-Valtteri Suhonen har forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning.

Jens Idelands forskning om ungas digitala musikspelande är ett bidrag till förståelsen för spelaktiviteter och förutsättningar för lärande i simulatorlika digitala miljöer.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.

Med fokus på det eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) har Johanna Köpsén undersökt både nationell politik och lokala praktiker där utbildning anordnas.