Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Elisabeth Erikssons avhandling bidrar med beskrivningar och kunskap om den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.

Renee Luthra har forskat om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet.

Olav Nygård har undersökt skillnader i utbildningsresultat och på arbetsmarknaden mellan unga svenskar med utländsk respektive icke-utländsk bakgrund.

Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Douglas MacCutcheon har i sin avhandling utforskat effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.

Tomas Widholm har undersökt läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan.

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.