Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.

Hur kan utrymme skapas i bildundervisning för elevers egna erfarenheter av bilder som visuell kultur? Det är en av frågorna som Mari Hysing utforskar i sin avhandling.

David Wissing har i sin avhandling beskrivit och analyserat lärares agens i bedömningspraktiker i årskurs 6.

David J. Sandberg har utvärderat effekterna av ett skolbaserat lektionsprogram som syftar till att främja ungdomars etniska identitetsutforskande. 

Maria Gladh har i sin avhandling undersökt hur nya specialpedagogiska arbetssätt kan främja sociala färdigheter och lek mellan barn i förskolan.

Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Anna Henriksson vill med sin avhandling öka kunskapen om hur naturvetenskap och lek kan integreras som en ömsesidig aktivitet.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Ökad kriminalitet i samhället har gjort avtryck på skolans arbete. Maggie Beth O’Neill har i sin avhandling undersökt pedagogiska implikationer av denna utveckling.