Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Hur kan naturvetenskaplig undervisning erbjuda elever möjligheter att praktisera världsmedborgarskap genom att delta i kritisk granskning av publika frågor i media? Det är en av frågorna som Jonna Wiblom undersöker i sin avhandling.

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.

Kim R. Sylwander visar i sin forskning hur tjejer blir utsatta för näthat i sin vardag.

Maria Nilsson har bland annat undersökt elevers talängslan och upplevd agens under engelsklektionerna.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärarlegitimation.

Marlene Sjöberg har bland annat undersökt vad samtal om undervisning i naturvetenskap kan vara och innebära i ett kollegialt perspektiv.

Adrian Lundberg har forskat om de språkvetenskapliga problem som flerspråkigheten utgör.

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.

Hur kan barns lärande aktiviteter i digitala gemenskaper förstås som lek? Det är huvudfrågan som Marina Wernholm undersöker i sin avhandling.

De flesta barn med adhd upplever symptomen som både kroppsligt och tankemässigt irriterande och störande. Det visar Noam Ringer som forskat om barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen.