Nina Bergdahl har forskat om gymnasieelevers engagemang och dis-engagemang i teknikstött lärande.

Stina-Karin Skillermark har forskat om de litteraturhistoriska framställningarna och deras tänkta mottagare i utbildningsprogram om antiken, romantiken och författaren August Strindberg under tidsperioden 1960–2012.

Malva Holm Kvist har har i sin avhandling studerat hur pedagoger och andra barn responderar och hanterar barns gråt i förskolan.

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

För att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat lärarens roll i teknikundervisningen.

Russell Turner har undersökt utvecklingen av drogbruk, berusningsdrickande, och kriminellt beteende från början av tonårstiden upp till 15 år.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Kristina Belancic har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan.  

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.