Maria Christidis har forskat om integrerad undervisning vid gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Hur gör elever vänskap? Det är huvudfrågan i Lina Lundströms avhandling om vad som möjliggör och begränsar högstadieelevers vänskapande.

Portugal har skolresor använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Det visar Inês Félix visar i sin avhandling.

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

Rikard Tordön har forskat om hälsa och förutsättningar för skola för barn i social heldygnsvård.

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Vilka uppfattningar har ridlärare om ridundervisning och dess förutsättningar? Det är en av frågorna som Susanne Lundesjö Kvart undersöker i sin avhandling.

Eloïse Germain-Alamartine har i sin avhandling undersökt anställningsbarheten för en disputerad person med teoretisk utgångspunkt i en modell av det entreprenöriella universitetet.

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer.

Junia Joffer har i sin avhandling utforskat självskattad hälsa, subjektiv social status och rökning hos ungdomar.