Johanna Frejd har utforskat förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution.

Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Ami Cooper har forskat om skolans demokratiuppdrag och belyst hur uppdraget tillskrivs mening och vilka konsekvenserna av detta blir.

Frithjof Theens har forskat om förhållandet mellan språk och matematik och vilka möjliga effekter som språk kan ha på skriftliga matematikuppgifter.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling undersökte vilket samband som föräldrars strategier, som exempelvis regler, har med tonåringars riskbeteenden.

Karin Thorslund har undersökt hur stöd till föräldrar till tonåringar skulle kunna utvecklas för att motsvara deras upplevda behov, samt vad som behöver göras för att nå ut till alla föräldrar med stöd i föräldraskapet.

Ulrika Wester Oxelgren har i sin avhandling undersökt förekomst av autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD,i relation till grad av intellektuell funktionsnedsättning (ID) och medicinska tillstånd.

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.